Beroende på hur taket lutar, tillgängligheten och förutsättningarna på takytan så bygger vi antigen en byggnadsställning, eller sätter upp ett motviktsräcke på taket.
För att få skarvarna åt rätt håll och inte motskarv så får man börja i takfoten. Eventuellt byte av hängränna sker då, men en ny fotplåt sätter man alltid då man vill ha en ren och fin yta att svetsa på. fotplåten monteras bäst med skruv, då spik har en förmåga att krypa upp när plåten/trät under rör sig.
Nu gäller det att elda lagom mycket, så man får en fin sträng cirka 0,5-1cm. Lämpligast gör man det med hjälp av en lång gasolbrännare samt en kollega som kör tryckhjulet bakom.
När papptaket är klart, så är det bara att montera plåtbeslagen. Ibland tillverkar vi dessa på plats då vi har en mobil plåtbock på släpvagnen så att vi kan lösa allt på plats på ett smidigt och enkelt sätt. I andra fall har vi med oss färdigtillverkade plåtar.
Det spelar ingen roll vilken ledd man lägger våran takpapp på, då den kommer bli ihopsvetsad och är godkänd för lutning ner till 0 grader, samt 3cm stående vatten på takytan. Om taket är synligt då lägger man oftast pappen från nock till takfot då det brukar ge ett snyggare resultat.
Man lägger våd, för våd, ibland löpande beroende på takets mått. Man skruvar fast takpappen med träskruv och bricka på ett cc avstånd på cirka 40cm. Sedan lägger man nästa våd takpapp med en överlapp på cirka 13cm.
Då hörn och veck på platta tak är de områden som brukar ge upp först så förstärker vi dessa utsatta områden med en så kallad kappa. Då får man två lager papp på dessa områden, så man kan känna sig säker att taket håller i minst 40år.